Hip hop och politik

Musik är något som de flesta gillar men då smaken är som baken finns det ett stort antal genrer och stilar. De som verkligen går upp i en viss sorts genre brukar också anamma en hel livsstil och politisk åskådning som går hand i hand med den och det finns många exempel. Punkare brukar till exempel vara anarkister och ge fingret åt etablissemanget medan vissångare ofta skriver låtar som handlar om miljöaktivism och solidaritet. Alla ska inte dras över en kam, med det finns helt klart olika ideologier som är sammanlänkade med musik.

För både artister och fans finns det även en viss attityd inom hip hop-kulturen och för många känns det viktigt att visa att de tillhör just den genren. Med snygga och coola träningskläder kommer snabbt en klar och tydlig image fram där det inte råder någon tvekan om vilken musikstil en person gillar, och med det kan han eller hon förmedla sitt eget uttryck och budskap. Men vilket är budskapet och är det något som alla artister ställer sig bakom? Finns det motsättningar även inom den egna musikstilen eller är alla överens?

Ett mångårigt engagemang

Att musik och politik har hört samman sedan länge är ett faktum, men fram tills på 70-talet så var det framförallt människor med gitarrer som stod för den politiska musiken. Artister som Joan Baez och Bob Dylan blev röster för frihet, jämlikhet och miljön medan de som sysslade med dansmusik mer sjöng om feber på lördagskvällar och diverse sexuella aktiviteter. Hårdrockarna, å den andra sidan, var för upptagna med att gå emot alla andra musikstilar för att nämnvärt engagera sig i politik.

Inom hip hopen gick det politiska budskapet redan från början i olika vågor. Medan många artister och grupper valde att skriva låtar om förtryck och orättvisor, särskilt riktad mot den svarta arbetarklassen, så var det andra som valde en mer dansant party-genre där budskapet istället handlade om att ha brudar och pengar. I dagens USA ligger det ofta hård press på hip hop-artister att ställa sig bakom politiska frågor, särskilt när det kommer till frågor om rasism och polisbrutalitet, men det är inte alla artister som vill. Det är ju trots allt upp till var och en vad de vill stå och tala för, eller rappa och sjunga i det här fallet, och kända artister runtom i världen som Eminem (ungdomar med problem), M.I.A. (flyktingfrågor) och Kapten Röd (kommunistisk ungdom) väljer att förmedla sina egna budskap.

Även idag pågår det många musikmanifestationer mot rasism och andra politiska frågor, och hip hop har en ständig närvaro på konserter och events. Under senare år handlar också en hel del av hip hoparnas sammankomster om att medla mellan olika gäng och grupper, då det även inom genren i sig finns politiska och ideologiska skillnader. Klädstilen, däremot, förblir mer eller mindre den samma: full av energi, attityd och jävlaranamma!